Olofssonsliv

Vid denna tid för två år sedan hade jag just klivit innanför dörrarna på Salong Spegeln för att fixa till mitt hår inför den stora dagen. Först så fixade vi till sminket för att sedan ta tag i håret.

På bilden här nedanför ser ni hur jag såg ut när det va dags för lunch. Jag har svårt att förstå hur mitt sällskap vid lunchbordet kunde ha ett vettigt samtal med mig när jag såg ut så här.



En annan händelse som är ett starkt minne är när min svägerska Marit kommer in i salongen. Hon har funderat och tänkt hur jag skulle ha håret. Jag är inte den som vill ha en vanlig klassisk uppsättning. Jag visste väl inte heller hur jag ville ha håret men eftersom min frisör hade bra koll på mig och min personlighet så fick hon till en klockren och lite rockig frisyr. 

Iallafall så kom Marit in i salongen och kollade på mig och sa att det va självklart att jag skulle ha en sådan frisyr. Måste påpeka att allt är mitt eget hår (inget tillsatt).



Sedan var det lillpluttan Claras tur att få lite lockar i håret. Hon satt som ett ljus när Lotta fixade till hennes hår.

 
Här har vi lilla Cornelia ochså på bild


Efter att vi gjort oss i ordning så åkte vi till Zorngården för fotografering. Se gärna vårt fina bildspel här. Fotografen Ida Melin från Malung (Lima) va helt suverän.

http://www.idamelin.com/TobiasochJeanette.html

Klockan rusade iväg och sedan var vi i kyrkan. Jag och min blivande man Tobias samt våra barn satt och väntade en liten stund. Prästen Gunnar Kärrbom sa att det va dags. Vi stod helt chockade. REDAN.

När vi stod längst bak i gången såg väl prästen att vi båda va lite spända och kommenterade då att Tobias hade häftiga skor. Slappnade av en liten stund och sedan började kantorn spela. Kände att tårarna började bränna i ögonen. (ska berätta att jag har suttit hemma och lyssnat på låtarna och tränat på att inte börja gråta) Hela vägen till altaret försökte jag hålla mig och när jag passerat alla så kunde jag slappna av.

Vigseln var lättsam och våra guldkorn till barn började springa runt på mattan framför oss och leka. Passade in i vår familj. Alla fick sin lilla uppmärksamhet.

Efter själva akten var det dags för det lilla roliga. FESTEN.


Måste säga och det låter väl som en klyscha men det är den roligaste festen jag varit med om. Det enda jag tyckte men som man inte kan ändra på var väl att jag ville sitta bland alla andra och höra vad de snackade om och ved de tyckte om vigseln, bröllopshäftet mm.

Ska även lägga in en bild på vår fantastiska tårta. Det va vit choklad på kanterna. Tårtbotten va choklad, i fyllningen var det nougatkräm och något mer som jag inte riktigt kommer ihåg.



Självklart så var det bruden och brudgummen som stängde och låste festen. Just ja, här kommer ett minne till. När vi dansat ett tag till bandet Woodpjucks och sedan disco så kom det en massa som ville säga tack och hej och då började jag tycka att va trist att de ska åka nu och funderade om varför de skulle hem så tidigt. De förklarade då att klockan va över tre. Själv stannade vi till fem och sedan va det Mora Hotell som väntade och sömn i några timmar innan vi skulle tillbaka och städa.

Det va en underbar dag. Tack alla som deltog på något sätt och förgyllde vår dag.


Den lilla familjen (Isac föddes ca 1 år efter bröllopet)

2 tips till de som ska gifta sig framöver. Njut under hela dagen, allt löser sig. Se till att någon annan städar så man slipper det dagen efter.