Olofssonsliv

Måste berätta om en situation som jag inte kunde hantera. Jobbigt. Har just varit i Stockholm och samordnat en utbildning för medarbetare till mig (från andra kontor) samt föreläst i mina kunskaper.

Natten till måndag kom magsjukan hem till oss. Först drabbades jag och sedan gick den vidare i familjen. Måndag eftermiddag skulle jag ta tåget till Stockholm men det tåget missade jag. Jag missade även en hel dags förberedelser inför mitt framförande på kursen.

Tisdag morgon var jag pigg och skulle bege mig till storstaden. Laddad till tänderna. Pratade med min förare samtidigt som jag i huvudet försökte förbereda mig. Tänkte att det här fixar jag. Kände att jag hade en plan/ tanke och ev. liten röd tråd i det jag skulle snacka om.

Deltagarna kom in i kurslokalen och jag kände hur nervositeten kom krypande. Körde en presentation av mig (kommer inte ihåg vad jag sa) och sedan fick alla presentera sig. Efter det kände jag att alla hade jobbat såpass länge så allt jag planerat föll ihop som ett stort korthus. Varför ska jag gå igenom saker som de redan kunde och som de använde sig ofta av!!!

Körde igång med min redovisning samt även övningsexempel. Det gick fort. Gick igonom allt annat som också gick relativt fort. Tusen tankar snurrade i huvudet. Hur kan jag nu vara så värdelös och prata nu när jag står här? Varför tar jag det inte lungt nu när jag pratar? Hur intressant låter jag egentligen? Jag måste vara den mest ointressanta föreläsaren som finns!!! Alla tankar kom på samma gång. Vart tog min plan/ tanke och ev. liten röd tråd vägen? Jag beslutade att vi skulle gå på fika lite tidigare. Under fikat satt jag och funderade hur jag skulle få till detta. Jag hade pratat om allt och vi hade ca 1.5 h kvar på schemat.

Efter fikat kom jag på att om jag sätter mig på en stol mitt i lokalen kanske vi kunde få en lite bättre dialog. Det va en dialog jag var ute efter men svårt att få när man inte känner sig bekant med gruppen. Ingen sa något, jag kastade ut lite frågor men det var ingen som nappade. Kände paniken växa igen och beslutade denna gång att vi avslutar allt för dagen så alla som ville fick lite mer fritid. Så blev det.

Nu är det inte bara så att jag säger att jag var dålig för att få bekräftelse utan jag var verkligen dålig på tisdagen. Jag försökte lägga detta åt sidan på kvällen och tänkte att jag måste visa att jag är så mycket bättre än vad jag visade tidigare. Tanken jag hade sen var att jag måste låta skarp och erfaren för att plocka pluspoäng (visste ju att jag skulle kunna vara så mycket bättre än så som de sett mig).

Resterande vecka gick mycket bättre och på fredagen avslutade jag allt med information där jag även fick till en liten dialog, lite spontana frågor mm. Har just nu suttit och läst utvärderingen och upptäckt att de måste ha glömt bort min första dag. SKÖNT! Eller så var samtliga så snälla och såg att jag klappade igenom totalt. Nu kommer jag att våga visa enkäten om utbildningen för chefen samt de andra berörda.

Nu är det iallafall helg och jag är hemma hos familjen. Har skrivit av mig så nu ska jag släppa tisdagens eftermiddag. Åtminstone till på måndag.